Återhämtningen tar betydligt längre tid än vad jag önskar. Efter besöket till Officersmässen i måndags mådde jag sämre igen igår. Lämnade inte sängen för annat än toabesök och så ett alldeles för ansträngande bad på kvällen.
Idag har jag också spenderat mesta delen av dagen i sängen men efter en tupplur åkte vi iväg till Herrfallsäng så Knut fick en chans att rusa av sig.
Nu är jag inne i sovrummet igen och fläkten är igång. Rullgardinen har inte varit upprullad på flera dagar. Det här med ljuset är mycket mer krävande än jag insett och jag längtar efter mörkret. Plötsligt förstår jag varför våren alltid brukat vara så jobbig för mig medan det känts som att alla andra tyckt att jag varit knäpp. Men ljuset tar så jävla mycket energi.